Den tredje konstnärsintervjun!

Här kommer den tredje intervjun som 1A har gjort med konstnärer som har konstverk i Uppsala Folkhögskola.

Vi har intervjuat Anna- Karin Brus 20/11-2020

Hon bor i Uppsala men hon sa inte var i Uppsala 

Varför tänkte du på att bli konstnär?

Hon sa att hon bestämde sig när hon var 15 år. Anledningen att hon ville bli konstnär var att hon tyckte det var kul.

Vad gör du på fritiden?

 Hon pluggar koreanska hon tycker det är kul att lära sig ett helt annorlunda språk.

Hur fick du iden för konstverket som heter en ska bort ?

Hon hade svår att svara men till slut sa hon att hon att det är vissa saker som intresserar henne, naturen och så tänker hon hur blir med alla arter om det blir global uppvärmning alla de dör. Hon sa att då kanske jag kan göra några tavlor som kommenterar det och tänker på det hur fantastisk naturen är, hennes konstverk handlar om det. 

Under vilken år du har gjort din första konst?

Hon har gjort sin första konst år 2000 och hon skaffade sin ateljé det året sa hon. Och hon sa att ett ateljé är en konstnärs arbetsrum som hon jobbar i. 

Vad handlade din första konst om?

Det handlar om liv och död att vi alla lever och vi kommer också att dö

Vad har du för relation till Uppsala Folkhögskola? 

Hon har varit i Uppsala folkhögskola och undervisat en gång sa hon. Hon tycker det är trevlig och bra skola.  

Har du bra relationer med region Uppsala?

Haha vilken klurig fråga, jag blev ledsen när de la ner eller “pausa” Wiks Folkhögskola 

Det konstverket som finns på skolan är ganska gammalt, liknar det den konst som du gör nu?

Hon sa det är ganska liknande faktiskt hon använder samma teknik, hon klipper ut bilder sen limmar fast den på en skiva och målar hon runt bilden. Den nya konsten handlar om att lösas eller hålla upp en fasad och den berättar en historia som en skådespelare sa hon. 

Hur har ditt jobb som konstnär påverkats av Coronapandemin?

Hon sa att det har påverkat ganska mycket för att hon är musiker, mina spelningar de blir alltid inställda eller blir det på online och utställningar har blivit inställda jättemånga. Flera av mina jobb har stängt som Nationalmuseum där jag jobbar till exempel de har helt stängt nu, det är ganska svårt sa hon. Hon jobbar nu på katedralskolan som bildlärare.  

Tänker du göra flera till tavlor OSV?

Ja, det tänker jag göra just nu håller jag på med flera stycken

Hur länge har du jobbat med detta? 

Detta har jag jobbat med i 20 år

Brukar du sälja din konst?

Jo men det brukar jag göra det antingen till institutioner eller privatpersoner

Tack!

Semidistans

Hej ! Alla fina vänner nu har vi börjat med semidistans på skolan vilket vi tycker har fungerat ganska bra fast det är ju tråkigt att vi inte kan träffas som vanligt. Vi tänkte att det skulle vara kul för er andra om ni får se hur vi har det när vi jobbar hemma.

Vi hoppas att alla har det bra i coronatider vi i 1a önskar alla er en fin helg !

Plexiglas, virkning och Corona.

Grandma’s Tea Party Syndrome (Adina Almén, 2012)

Jag har intervjuat konstnären Adina Almén som föddes i Uppsala 1985. Efter att ha bott på några olika ställen har hon kommit tillbaka till Uppsala och jobbar just nu som Konstpedagog. Adina har gjort ett konstverk som hänger på Uppsala Folkhögskola där jag just nu går mitt första år, så jag ville få reda på mer om det verket, och lite annat.

Hur gammal var du när du började intressera dig för konst?

-Jag har målat och tecknat sen jag var jätteliten, men det var inte så att jag visste att jag skulle bli konstnär, utan det har växt fram. Jag är också uppväxt i en konstnärsfamilj då min mamma är konstnär.

Okej så det går i familjen?

-Ja det gör det verkligen!

Finns det några ställen man kan se din konst på just nu?

-Just nu har jag ingen utställning, men jag har ett offentligt verk som man kan se på Uppsala Stadsbibliotek i Mallas Sal. 

Vad har du för relation till Uppsala Folkhögskola?

Adina skrattar lite.

-Ingen alls egentligen! Förutom att min gamla kollega jobbar där.

Fanns det något speciell tanke bakom det konstverket som hänger på skolan “Grandma’s Tea Party Syndrome”?

Hon funderar ett ögonblick.

-Ja jag gjorde det 2012 så var ganska länge sen, men då gjorde jag tre stycken såna stora runda verk, så den på skolan är en av de tre. Alla är som uppförstorade abstrakta mönster vilket jag är väldigt intresserad av. De är också virkade så jag tyckte det var lite roligt att döpa den till “Grandma’s Tea Party Syndrome” eftersom det ser ut lite som dukar som har löpt amok och gjort lite konstiga saker, nästan som att de fått något sorts virus!

Adina skrattar till.

Som du nämnde är det konstverket från 2012, liknar det den konsten du håller på med nu eller har den förändrats mycket?

-Det är fortfarande väldigt liknande faktiskt, jag virkar och sätter det på plexiglas. Det konstverket som sitter på Uppsala Stadsbibliotek är också av samma stil.

Jag kikade lite på din hemsida och såg att du just använder tyg till det mesta du gör. Vad var det som gjorde att det var det materialet du ville använda?

Hon svarar lite funderande.

-Ja jag vet inte riktigt hur det blev så. Jag gick en textil och konstutbildning på Stenebyskolan och innan det så gick jag en fri konstutbildning på Sigtuna Folkhögskola som inte var inriktad på något speciellt. Jag vet inte riktigt varför men jag har alltid tyckt att det roligt att sy, det har jag hållit på med ganska länge.

Hur mycket påverkar Coronapandemin ditt jobb som konstnär?

-Ja jag kan säga att i våras hade jag inget jobb alls, men nu på hösten har jag haft jättemycket just på grund av pandemin eftersom mina jobb i våras blev uppskjutna. Jag har just nu arbetat mest med Skapande skola, alltså varit ute i skolor. Men jag går hela tiden runt och är rädd för att det ska bli inställt, det är ju en överhängande risk. Jag har haft kvällskurser och utställningar som har blivit inställda i år. Man får leva lite från vecka till vecka och se vad som händer. 

Tack så jättemycket för att du kunde vara med och bli intervjuad!

-Ja varsågod!

Adina Almén

Tack för att ni läste!

Klass 1A

Intervju Martin Ålund del 2

Var är du uppväxt? 

Jag är uppväxt i Umeå.

Vart bor du idag?

Jag bor i Stockholm på Södermalm.

Varifrån får du din inspiration?

Dels får jag inspiration av måleriet i sig, sen får jag inspiration av annan konst. Jag får även inspiration av musik, film, foto och massa sånt som jag ser. Även böcker, historier, möten med människor, naturen, djuren, ljuset, att leva och vara människa.

Har du en konststudio? Var ligger den?

Ja, jag har en ateljé. Just nu har jag byggt om mitt hem till en ateljé, det är en ateljébostad. Jag har gjort om vardagsrummet bland annat sen har jag en musikstudio. Jag har en ganska stor lägenhet så jag har gjort om hela till en ateljé. 

Har du någon familj? 

Ja det har jag!

Har din familj gett dig inspiration och idér till din konst ?

Ja dels så har jag en del som del saker som dyker upp spontant. Dels har jag en styvhen, det är mitt bonusbarn, hen har en lindrig funktionsnedsättning och målar helt fantastiskt och har inspirerat mig. Sen så har min sons teckningar inspirerat mig och sen så min mamma målade lite grann när jag växte upp. Det inspirerade mig lite grann som hobby och min pappa har också målat som en hobby, även det har inspirerat mig. Sen så har jag blivit stöttad ganska mycket när jag var yngre av mamma och pappa att jag håller på med konst. Samtidigt så var mamma väldigt orolig och tyckte att jag måste ha ett riktigt jobb och sånt där. Det har alltid varit dubbelt men jag har alltid fått support hemifrån från mina föräldrar, på något sätt iallafall. 

Har du alltid drömt om att bli konstnär? Om inte vad drömde du om när du var yngre?

Jag tänkte jag skulle vara konstnär när jag var liten, jag var kanske 6-7 år. Jag kommer ihåg första gången när jag ritade och jag upptäckte att man kunde rita av på riktigt. Jag kunde rita det jag såg när jag kanske 7 år och ritade av pappas näsa och då kommer jag ihåg “Oj jag kan rita det jag ser”. Sen började jag prata om att bli konstnär redan då. När jag var 12 år gjorde jag min första oljemålning men jag tänkte även att jag skulle bli arkitekt ett tag när jag var runt 10 år. Jag hade även drömmar som att åka i tidsmaskin, rymdskepp och musiker. Musiker är jag ju också men det har varit valet i kvalet för mig, jag har velat bli professionell musiker i olika perioder i mitt liv. Just nu är jag semiprofessionell musiker, jag försörjer mig inte på det. Jag kom på så tidigt i mitt liv att jag ville bli konstnär, så har jag gjort flera omtag. Eftersom när man är liten och vill bli konstnär så har man en bild av vad det betyder. När jag var tonåring och skulle bli konstnär så var det mer för att jag tänkte hur jag skulle få en tjej om jag gjorde en fin målning, jag ville att tjejer skulle bli imponerade av min konst. Det var det som gjorde att jag ville bli konstnär då. När jag blev ung vuxen så var det mer att jag tänkte att jag skulle förändra världen och att vara konstnär, så det är liksom olika beslut som jag har tagit om och om igen. Jag har också tänkt på andra yrken och sen har jag extraknäck. Jag försörjer mig genom att vara konstkonsult, projektledare och Curator, ofta är det så när man är konstnär. Man jobbar även med massa andra grejer också.

På vilket sätt skulle du beskriva dig som konstnär?

Det är en jättesvår fråga, den är lika enkel som svår. Jag tänker att Joseph Beuys som är en konstnär sa att “varje människa är en konstnär” så det finns ju många lager i den frågan. Man skulle kunna säga att jag är en konstnär. Man tänker väl hur jag försörjer mig och vad jag har för yrke, hur kommer det bli när jag är pensionär? Vad jag har för socialt skyddsnät? Det är en fråga som hur jag ser på det, jag försöker göra det som jag brinner för. Jag försöker följa min passion så gott det går. Jag är väldigt tacksam för att jag har kunnat hålla på så mycket med jag har gjort så länge, väldigt priviligierad på det sättet. Jag känner en stor tacksamhet för jag vet hur svårt det kan vara för människor att försörja sig och att få göra det de vill. Att vara en konstnär är ett sätt att följa sitt hjärta. Jag jobbar med något som kallas för konst och det är också en fråga som är ganska bred, idag kan man säga att om jag väljer att kalla något för konst, så är det konst. Sen om det är bra konst eller dålig konst det är en annan sak. 

Vad är skillnaden mellan dig som person Martin Ålund / Martin konstnär?

Det beror på vilket sammanhang jag befinner mig i, då till exempel om jag har en vernissage. Om har mitt måleri på ett galleri så möter jag en publik i rollen som konstnär, då är jag i centrum kan man ju säga. Jag har en viss funktion. Om jag är hemma och vaknar upp en morgon och tänker “idag ska jag vara i ataljén och vad fan ska jag hålla på med idag då?” då är det en helt annan identitet. Jag har ett annat förhållande till det, så det är en fråga som också skiljer sig. Vem man möter och vilket sammanhang man i är i och hur jag förhåller mig till just det sammanhanget. Om någon hade frågat mig “vad är du för något?” så svarar jag konstnär. Sen när jag går och lägger mig på kvällen då så tänker jag inte att jag är konstnär, då tänker jag mer så här att man är trött eller man är pigg. Man kanske tycker att det varit en fin eller dålig dag. Då är man ju människa.

Tack Martin för att du har varit med på intervjun, det var kul att få prata med dig. Tack för du ställde upp och svarade på våra frågor. Trevlig helg!

  • Ja, det var jättetrevligt! Det var roliga och skitsvåra frågor. Tack detsamma.

Intervju Med Martin Ålund del 1

Intervju med Martin Ålund 20/11-2020

Vad har du för relation till Uppsala Folkhögskola?

Jag har varit på Uppsala Folkhögskola som konsult för konstenheten på kultur och bildning som är regionens kulturenhet. De ansvarar för konsten i lokalerna och jag har varit där och jobbat med den konsten. Det bildades en grupp med representanter från Uppsala Folkhögskola och regionen, jag skulle föreslå konst utifrån samtal vi hade utifrån vad som behövdes. Vi valde ut konstverken tillsammans, jag var även där och hängde upp konst. Jag lärde känna folk på skolan medans jag jobbade och såg hur miljön var.

Ditt konstverk Prag som finns på skolan är ganska gammalt, liknar det den konst som du gör nu?

Oj, det var längesen jag gjorde tavlan.

Uttrycker du dig i konsten på samma sätt som när du målade tavlan Prag?

Jag har ett annat sätt att uttrycka mig i konsten idag, på ett sätt så tänker jag likadant. Jag är fortfarande förvirrad som jag alltid har varit som tur är. Jag är nyfiken och jag målar vilket jag fortfarande gör idag som jag gjorde då. Jag är intresserad av vissa fenomen i måleriet och som jag var då som jag fortfarande är, mig själv i förhållande till seendet. Jag är fortfarande intresserad på ungefär ett liknande sätt. Jag jobbar på ett annat sätt idag, det ser annorlunda ut och jag har liksom vad ska man säga fördjupat och vidgat mina frågeställningar på ett sätt som är annorlunda än vad jag hade då. 

Hur har ditt jobb som konstnär påverkats av Coronapandemin?

Alltså Coronapandemin har ju påverkat mig som människa, yrkesperson, medborgare på massa olika plan. Det har påverkat alla, på något sätt så har jag hittat inspiration i konsten i förhållande till den här Coronapandemin. Man skulle kunna säga att Coronapandemin är någon slags global katastrof, det har alltid pågått katastrofer på jorden till exempel aids och fattigdom. Coronan gör det bara tydligare med det som redan finns där och konsten har för mig varit ett sätt att göra det obegripliga begripligt på något sätt. Man vet att det finns där men man kan inte riktigt förklara det, man kan inte riktigt hantera det och jag tror också att när man drabbas som västerlänning så är vi ganska förskonade. Man vaknar upp och förstår oj då man är dödlig och samhället kan haverera, vi har levt så skyddat och då när det här kommer så påminner det hur utsatta vi människor är. Jag tror att konst och kultur kan vara ett sätt att kanske hantera det, om man ser historiskt sett så när det har kommit pesten till exempel så har folk kommit med andliga frågor,magi och mystik. Livet är ju mystiskt och världen är på något sätt obegriplig. Det blir ännu mer tydligt och påtagligt när man hamnar i en situation som inte är särskilt trygg. Vi lever egentligen oftast i en föreställning om att vi har det tryggt men det har vi ju inte. Det kan hända saker hela tiden, vem som helst kan dö när som helst. 

Fortsättning följer ….

Fredagen den 13

Idag är det fredag den 13. Om man tror på vidskepelser så är detta en otursdag. Just nummer 13 är ett otursnummer och det finns folk som till och med har svår fobi för allt som har med 13 att göra. I vissa hotell så har man till exempel inte satt dit knapp nummer 13 i hissen för att undvika att kunderna ska be om att få byta hotellrum när de inser att de bor på våning 13. Det är också väldigt många som gärna undviker att flyga eller ens lämnar sängen den 13. Enligt en undersökning från försäkringsbolaget Trygg Hansa visar att det sker 7% färre olyckor fredagen den 13 jämfört med andra dagar och 3% färre olyckor än en normal fredag. En grupp människor skapade en klubb och de samlades alltid på fredagen den 13, i rum 13 och såg till att alltid gå under en stege på vägen dit, just för att visa att det bara är skrock och man borde inte vara orolig fredagen den 13.

Har du haft en turdag eller en otursdag?

Trevlig helg!

/ 1A

Fruktsalladen i trosan

I dag så gick vi runt i skolan och letade efter fina konstverk och vi fastnade för denna vackra tavla. Vi fick en känsla av att den talar till ungdomar och kanske framför allt unga kvinnor. Tavlan ger oss känslan av ett slarvigt tonårsliv med många starka känslor. Som ni ser i bilden så finns det olika frukter som vi har tolkat som en del av den kvinnliga kroppen. Kollar man noga kan man se ett par söta trosor som sitter fint på körsbäret. Konstnären Arvida Byström har ett speciellt sätt att uttrycka sig i konsten, det hon gör är att skildra det vackra hos kvinnor. Man kan också tolka ett av konstnärens budskap som att det mesta sker online numera på dejtinghållet. Idag så är det nog mer vanligt att man träffas och skapar en relation via en app eller liknande. 

Hoppas alla haft en bra fredag trevlig helg !

Vackert konstverk på skolan.

I konstverket ser vi hur en kvinna sitter och tittar upp mot vad som ser ut som en himmel fylld av asteroidliknande objekt. Det är en mycket färgrik och vacker målning. Trots detta finns det ett mörker över den också.
Vad är det hon stirrar på egentligen, vad är det som är så intressant. Märker hon inte att hon lyser i olika färger och nyanser. Utstrålande och vackert. Det enda som saknas är en tiara. Kan tänka mig att bilden hade fått en helt annan känsla om kontrasten ändrades.

han är konstnären till den bilden som ni ser vi tycker att det är en fin bild och meningsfull konst.

Det här konstverket ligger mittemot huvudingången, där kan ni se den själva och fundera över det vi skrivit om den.

Det finns många andra fina konstverk på skolan däremot valde vi den här för att den var den första bästa.

Tack o hej!

Äntligen dags för höstlov!

Nästa vecka är det höstlov och vi i klass 1:A har fått ansvaret att uppdatera er vilket vi är väldigt glada över. I dag så har vi gått runt i vår fina skola och letat efter lite saker att visa!

Här hänger spökena som bildgruppen har pyntat skolan med.

Bild och trädgårdsgrupperna har ansträngt sig och gjort väldigt fina dekorationer som är utspridda i skolan. Vi får en härlig Halloween känsla!

En fin krans som pryder trappuppgången!

Tänk på att ni alla är unika och fina på ert egna sätt, glöm inte att påminna varandra om det!

Här har vi vår fina skola som vi verkligen gillar! Här får vi träffa våra härliga lärare och våra trevliga klasskompisar vilket vi verkligen gillar! Vi får lära oss massa bra ”saker” som vi kommer att ha nytta av i senare liv.

Utanför har vi en vacker natur nu är det höst det älskar vi. Men mest så gillar vi att vara inne och dricka varmt kaffe eller te det är mysigt med höst tycker vi.

Kram på er alla och ha det bra nu under lovet! Ladda upp batterierna igen så ses vi snart!